Varje stjärna på himlen vittnar om Guds oändliga
skaparmakt. Gud sänder ut ljuset, läser vi i Baruks bok. Han kallar på det, och
det lyder med bävan. Stjärnorna tänder sitt ljus, och börjar med bävan sin
vakttjänst; han kallar på dem och de svarar:
”Här är vi! Och lyser med glädje för sin Skapare.” (Baruk 3).

Sådan är vår Gud. Ingen människa är glömd av honom.

Likt stjärnorna lyser på himlen, lyser ljusen i kyrkan för dem av våra släktingar och
vänner som under året fått bryta upp från jordelivet. Under denna dags
gudstjänster har vi bett om att de får vila i den eviga friden.