Nu har julcykelns sista högtid firats med Kyndelsmässodagen.
Efter Epifania har vi för vana att bära den halmfyllda krubban med Jesusbarnet,
som sedan julnatten stått på kortrappan framför altaret, till kryptan. Där,
under bilden av Maria, har den sedan stått.
På ”vår” bild av Moder Maria är ju hennes ögon halvslutna. När krubban
ställs där under har man intrycket att hon inte ett ögonblick släpper Jesus med
blicken. Så blir det en god hjälp till bön för oss under denna tid.

Före ingångsprocessionen till högmässan välsignades ljusen
som ska brinna i kyrkan under året, och vi påmindes i inledningsorden om att vi
där får möta, finna och känna igen Kristus ”när han bryter brödet i det heliga
mysterium som hans kyrka firar intill den dag då han återkommer i härlighet,
uppenbar för alla.”