Påskafton

Evangelierna
berättar utförligt om Jesu sista dagar, om hans lidande och död. Likaså
berättar de om hans uppståndelse och om hur han visade sig för sina lärjungar.

Men om de
långa timmarna av väntan däremellan – om dessa tiger Evangelierna.

Tomhet…
rädsla… sorg… Vad finns det egentligen att säga när mörkret sänker sig och
skuggorna tränger undan allt ljus – när man inte kan se vägen vidare och allt
verkar hopplöst?

”Vänd om och
var stilla, då kan ni räddas, genom lugn och tillit vinner ni styrka.” Dessa
ord riktade en gång profeten Jesaja till Israels folk när de vandrade i sitt eget
mörker, och hans uppmaning genljuder fortfarande.

Vänd om.
Vänd er bort från rädslans och orons surrande tankar som bara ser den egna nöden
och som förslavar själen. Gå ut ur er själva, lyft blicken och se upp mot
Herren. Lyssna till hans ord från kvällen innan hans lidande: ”Frid lämnar jag
kvar åt er, min frid ger jag er… Känn ingen oro och tappa inte modet.” Ja,
tappa inte modet utan skaka av er hopplöshetens bojor – de sitter inte så hårt
som man kan tro.

Bli stilla.
Dra er till minnes alla Herrens löften – låt dem genljuda i själen och fylla
era hjärtan med hopp. ”Jag är ljuset”, sa han, ”som har kommit hit i världen
för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret” ty ”ljuset lyser i
mörkret och mörkret har inte övervunnit det.”

Låt oss med
förtröstan hålla fast vid Herrens löften. Han har ju lovat att vara med oss
alla dagar till tidens slut.

Ja, låt oss
lita på Herren. Då finner vi att hans löften väger långt tyngre än alla våra
rädslor.


Askonsdagen fick vi alla uppmaningen att vända om och tro på Evangeliet. Att
tro på det glada budskapet, på att Herren har
segrat – trots att mörkret ibland kan verka ogenomträngligt. Tro på att
Uppståndelsens morgon nalkas och att solens första strålar snart förjagar
mörkret. Tro på att Herren inte låter oss komma på skam med vårt hopp.

”Vänd om och
var stilla, då kan ni räddas, genom lugn och tillit vinner ni styrka.”

Låt oss
lyssna till Jesajas uppmaning. Låt oss be Herren om ett lugnt och tillitsfullt
hjärta, där hoppet kan slå rot, växa sig starkt och slå ut i full blom.

Ja, låt oss
be om ett lugnt och tillitsfullt hjärta – om ett hjärta likt Marias.